tisdag 11 augusti 2009

Rubriker

De två huvudrubrikerna i dagens svenska medier "Prinsessan Madeleine har förlovat sig" och "Ny husarrest för Aung San Suu Kyi" är båda lika intetsägande. Den förstnämnda eftersom jag inte bryr mig och den senare då det var så väntat.

Efter min och Annas resa i Myanmar 2007 så har det hänt en hel del, tyvärr i princip bara negativa saker i en nation som redan lidit så mycket de senaste 50 åren. Först det i slutändan misslyckade munkupproret bara någon månad efter vi lämnade landet och sedan orkanen Nagris som tog upp emot 200 000 liv och lämnade nästan en miljon hemlösa. Sedan har vi med nästan förstrött intresse kunna följa skenrättegången mot oppositionspolitikern Aung San Suu Kyi som anklagas för att ha släppt in en amerikansk man som simmade till hennes hus som hon satt i under hennes dåvarande husarrest.

Finns det då ingenting positivt att säga om landet som levt under militärdiktatur sedan 1962 (en av de mest repressiva), har en av världens sämsta sjukvård, bnp siffror, och så vidare…

Jag måste säga att jag älskar landet: Folket, naturen och kulturen. Som vanligt finns det en förklaring till landets nuvarande skärseld. Det är inte så att Ne Win 1962 på ensam hand kom på idén att förstöra en blomstrande demokrati. Utan problemet ligger kanske främst i kampen mellan de olika folkslagen i Myanmar något som förstärktes av britterna med deras härska genom att söndra princip under kolonialtiden. Landet har mer eller mindre befunnit sig i inbördeskrig sedan självständighetsdagen 4 januari 1948 och detta ledde till en allt större och mäktigare militär. Skulle det gå att lösa de etniska konflikterna (vilket är på väg) så finns det en fantastisk potential i landet. Såväl naturresurser som turistmål är legio. En timmes bilfärd från Bangkok finns det stränder i Burma som är minst lika spektakulära som i Thailand. Tempelområdet Bagan är tillsammans med Angkor Vat och Borobadur en av de tre största i Sydostasien osv..osv... En viss ekonomisk tillväxt kan redan skönjas i den numera lite friare ekonomin under Than Shwee som smörjs med kinesiska investeringar.



Västvärldens ekonomiska bojkott av Myanmar kan stå sig dyrt när landet så småningom börjar närma sig sin potential. Då får de västerländska företagen ge sig in i en marknad där kinesiska och indiska företag haft decennier på sig att etablera sig. Först måste emellertid en del gordiska knutar lösas...