Vill bara meddela att vi har ännu en bloggare här uppe.
Herr Patrik Sander är numera ute på bloggosfären!
http://patriksander.bloggsida.se/
torsdag 18 september 2008
Turbulensens tid
En vecka som denna med anrika banker som går in i Chapter 11 och stora försäkrigsbolag som får nödlån från FED så känns det väldigt aktuellt att skriva lite om en väldigt läsvärd bok nämligen Turbulensens tid skriven av nestorn själv inom den amerikanska finanssektorn Alan Grennspan
Greenspan är verkligen en emeritus när det gäller ekonomi. Eller som en republikansk partiarbetare sade redan på 70-talet "fråga Greenspan han kan ekonomi". Det är klart ägnar man hela sitt yrkesliv åt att studera ekonomin och dessutom läser rapporter i badkaret så bör man ha lärt sig et och annat. Jag anser att Turbulensen tid är en mycket nyttig bok för den som vill ha en större förståelse i hur världsekonomin fungerar. Speciellt som svensk kan det vara intressant att läsa om hur den "andra sidan" ser på saken. Greenspan är i det närmaste liberterian och anger filosofen Ayn Rand (stor laissez-faire kapitalism förespråkre) som en stor inspirationskälla tillsammans med Adam Smith.
Däremot finns det ingenting Greenspan avskyr mer än budgetunderskott. Han är för övrigt mycket besviken på Bushadministrationen just på grund av detta (krigt i Irak berörs för övrigt mest i samband med detta). Just hans oro för budetunderskott i samband med ökande tryck på pensionssystemet och sjukförsäkringssystemet gör att Greenspan är lite orolig inför framtiden emellertid inte alltför orolig (boken skrevs i början av 2007 dvs innan credit crunch visat hela sitt fula tryne ) nu pratar Greenpan om den största krisen efter andra världskriget.
Av de presidenter Greenspan jobbat med tycks Clinton (mycket på grund av dennes och hans finansministrars lyckade ekonomiska politik) och Gerald Ford (den mest normala presidenten) vara Greenspans favoriter. Nixon var enligt Greenspan tillsammans med Clinton den smartaste men han var allför impulsiv och oberäknelig för den timide Greenspan. Reagan och Bush Sr misshandlade ekonomin vilket även Bush Jr gjorde. Greenspan menar att män som Cheney och Rumsfeldt förändrats till det sämre under tidens gång (bägge arbetade under Ford).
I övrigt anser Greenspan att demokrati är av godo främst som kontrollmedel mot korruption samtidigt som han anser börs-VD:ns numera nästan oinskränkta makt är ett nödvändigt ont i den moderna ekonomin. Det är således ingen varm anhängare av medbestämmanderätt som skrivit denna bok.
För att summera helhetsintrycket så kan verkligen Greenspan mycket om ekonomi och förklarar det kapitalistiska systemet på ett mycket bra sätt. Däremot är han inte lika bevandrad utanför denna, hans analyser när han tar steget utanför ekonomin blir ofta naiva.
Greenspan är verkligen en emeritus när det gäller ekonomi. Eller som en republikansk partiarbetare sade redan på 70-talet "fråga Greenspan han kan ekonomi". Det är klart ägnar man hela sitt yrkesliv åt att studera ekonomin och dessutom läser rapporter i badkaret så bör man ha lärt sig et och annat. Jag anser att Turbulensen tid är en mycket nyttig bok för den som vill ha en större förståelse i hur världsekonomin fungerar. Speciellt som svensk kan det vara intressant att läsa om hur den "andra sidan" ser på saken. Greenspan är i det närmaste liberterian och anger filosofen Ayn Rand (stor laissez-faire kapitalism förespråkre) som en stor inspirationskälla tillsammans med Adam Smith.
Däremot finns det ingenting Greenspan avskyr mer än budgetunderskott. Han är för övrigt mycket besviken på Bushadministrationen just på grund av detta (krigt i Irak berörs för övrigt mest i samband med detta). Just hans oro för budetunderskott i samband med ökande tryck på pensionssystemet och sjukförsäkringssystemet gör att Greenspan är lite orolig inför framtiden emellertid inte alltför orolig (boken skrevs i början av 2007 dvs innan credit crunch visat hela sitt fula tryne ) nu pratar Greenpan om den största krisen efter andra världskriget.
Av de presidenter Greenspan jobbat med tycks Clinton (mycket på grund av dennes och hans finansministrars lyckade ekonomiska politik) och Gerald Ford (den mest normala presidenten) vara Greenspans favoriter. Nixon var enligt Greenspan tillsammans med Clinton den smartaste men han var allför impulsiv och oberäknelig för den timide Greenspan. Reagan och Bush Sr misshandlade ekonomin vilket även Bush Jr gjorde. Greenspan menar att män som Cheney och Rumsfeldt förändrats till det sämre under tidens gång (bägge arbetade under Ford).
I övrigt anser Greenspan att demokrati är av godo främst som kontrollmedel mot korruption samtidigt som han anser börs-VD:ns numera nästan oinskränkta makt är ett nödvändigt ont i den moderna ekonomin. Det är således ingen varm anhängare av medbestämmanderätt som skrivit denna bok.
För att summera helhetsintrycket så kan verkligen Greenspan mycket om ekonomi och förklarar det kapitalistiska systemet på ett mycket bra sätt. Däremot är han inte lika bevandrad utanför denna, hans analyser när han tar steget utanför ekonomin blir ofta naiva.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
