Den mer vänster eller mittenorienterade läsaren kan trösta sig med att Angela Merkel knappast är någon fundamentalistisk neoliberal som kommer förlita sig mer på ideologi än fakta utan är en pragmatisk och något småtråkig politiker. CDU har dessutom varit med om att bygga den tyska välfärdsstaten så någon större nedmontering är knappast att vänta. Åtminstone kommer nedmonteringen inte ske i någon större omfattning än vad den skulle göra under en socialdemokratisk regering. Den vakne läsaren kan ju dra paralleller med Reinfeldts Sverige. Att politiken inte kommer förändra sig så mycket förklarar delvis det låga valdeltagandet.
Tröstas den vänsterorienterade läsaren inte av detta utan börjar snarare misströsta så kan kanske José Sócrates förnyade förtroende med sitt Partido Socialista i Portugal vara ett litet plåster på såret.
Bristen på politiska skiljelinjer och stor politisk debatt i Tyskland kan illustreras av följande valaffischer från den tyska valkampanjen;
Budskapet "Vi väljer kanslern" (översta bilden)och "CDU vi har mer att erbjuda" (nedersta bilden) med en bild på två politiker med urringningar är rätt så intetsägande.
