torsdag 26 februari 2009

Var var det nya Real?

Först och främst; jag har aldrig gillat Real Madrid i själva verket hyser jag en viss ovilja för att inte säga förakt inför klubben. I den globala kampen mellan ont och gott har de emellertid blivit en allierad under devisen min fiendes fiende är min vän. Det handlar just nu om att undvika fyra engelska lag i kvarfinalerna i Champions League. Jag bänkade mig med ett stort mått av tillförsikt framför den numera platta dumburken. Givetvis var jag inte lika tänd som den pånyttfödda Glenn ”Il proffessore” Strömberg som verkligen njuter av att numera få åka runt på de största matcherna, vilken högtidsstund för en fotbollsälskare…, men det faktum att det nya Madrid vunnit nio raka matcher och Liverpool saknade Gerrard borde väl ändå betyda att Europas forna gigant skulle kunna avfärda det formsvaga Pool men icke. Den gamle (?) Mikael fick inte se det nya Madrid. Eller var det tvärtom?
Var det nya Real bara en chimär skapad av ett halvhyfsat försvarspel och ett anfallspel som visserligen var ett snyggt bländverk mot spanska bottenlag men slog sig slätt mot ett ultradefensivt Liverpool? Hursomhaver ser det illa ut. Det ser mycket illa ut...

Jag söker jag mig till Tyskland och Bayern för att återfå min tro. Ska Ribery och Toni kunna rubba de engelska lagen? Eller ska denna vår bli ytterligare en Canossavandring för den ödmjuke fotbollsälskaren...


liberator?

onsdag 25 februari 2009

En ny Mikael

Ännu en vecka, ännu en onsdag. Den andre Mikael har ersatts av den gamle Mikael men är det nog? Alla dessa pilar, rättningar och förberedelser... Är den gamle Mikael verkligen redo för detta? Redan igår svajade han till på skoltid och framförallt höll allting på att krackelera på kvällen där Inter och Barca båda var nära förlust... Illa nog att Roma föll och att Atletico fick 2-2 hemma. Hade Mikael orkat med ännu en arbetsdag om Inter förlorat?

Frågan är; räcker den gamla Mikael till eller behöver vi rekrytera en ny Mikael?
En tuffare, hårdare Mikael med större arbetskapacitet. En Mikael som aldrig blir sjuk och aldrig missar en pil. En Mikael som varje dag springer tre mil till och från arbetet i alla väder. En Mikael som älskar att skriva åtgärdsprogram. En gudason vars enda uppgift är att arbeta på Humanus. Denne Mikael bör förslagsvis komma ifrån Luleå då Umebor inte är riktiga norrlänningar.

Den gamle Mikael förvisas då till sitt enkla käll där han till sist får njuta av sitt oförtjänta otium (troligen börjar han med att läsa Dan Simmons Illium)och fokusera på sin nya blogg "den gamle Mikaels betraktelser från källaren"

måndag 23 februari 2009

"Han älskar att åka skidor"

Lördagen var ingen höjdare. Barca och Atletico förlorade medan Real firade nya triumfer.

Söndagen förgylldes däremot av Anders Södergren denne krigare som efter sitt silver VM-2003 kämpat i motgång fram till igår. Merparten av loppet präglades av Södergrens till synnes naiva tättdragningar och ingen kunde väl tro annat än att det ånyo skulle bli ytterligare en hedevärd 7:e plats eler något dito.

Men undrens tid är inte förbi, det svenska teamet hade för en gång skull prickat in vallningen och Södegren hade bäst skidor av alla. Slutligen finns tilfället att rycka isär tättklungan och bara tre har kraften att följa med. En anonym ryss, en meriterad italienare och den framtida norske skidkungen, alla tre suveräna spurtare.
En neslig fjärde plats för Södegren?

Icke i sista backen faller ryssen Legkov och italienaren DiCenta är slutkörd mot Northug fanns inget att göra men en mycket meriterande andra plats med mersmak blev det för Södegren. Som alltid hyllas för sin inställning och sportsliga uppträdande.



För det är precis som Anders Bomqvist säger: Han älskar att åka skidor. Det är vackert, det är enkelt och det blir inte bättre än så. Jag blev så tagen att jag efteråt råkade sätta mig ner vid ett H.O.R.S.E bord. Lyckligtvis gick det bra...

För övrigt: Kan det helt enkelt vara så att SAAB är ett dåligt företag och har varit så en längre tid? Även innan det onda amerikanska företaget GM tog över det och innan den snåla borliga alliansen fick regeringensmakten.

Till sist: Nuder lämnar riksdagen och "Robinson-Janne" ersätter honom. När man trodde att svensk politik inte kunde sjunka lägre...O tempora o mores.

onsdag 18 februari 2009

Hic Opus, Labor Est

Jag gör som Karl X Gustav och beskriver mina försök till tillfriskande genom att citera ett stycke ur Aeneiden:

Lätt är nedstigandet i underjorden:
natt och dag står den öppen, mörka Plutons port;
men att gå tillbaka i sina egna spår och återvända till ljuset,
det är konst, det är vedermöda. (Hic Opus, Labor Est)




Tillfriskandet är verkligen mödosamt men jag är i alla fall på väg tillbaka in i de levandes skara även om det är konst och vedermöda. Ovanstående stycke handlar om när hjälten Aeneas frågar sibyllan i Cumae hur han ska ta sig ur dödsriket. Det kan således te sig något pompöst att citera för en enkel lärares konvalescens ifrån en vanlig, men ack så ihärdig, influensa. Speciellt om man läser fortsättningen:

Några få, gudasöner, har lyckats
antingen för att de har älskats av den välvillige Jupiter
eller för att de lyfts högt av sina egna lysande hjältedåd.


Det är förvisso högtravande men i mitt numera feberfria (om än svaga) sinne så knyter detta ihop det vi arbetade med i historian under höstterminen; antiken och svensk stormaktstid. Synd bara att vi inte såg alla avsnitten av Jag, Claudius.

onsdag 11 februari 2009

En annan Mikael

Förkylningen har tagit över min kropp och jag går omkring i ett någon slags dvala. Det är endast min lutherska arbetsmoral och min kalvinistiska girighet som får mig att komma in till arbetet idag.

Det är således en annan Mikael på skolan idag. Borta är den energiske, jovialiske, sarkastiska, förhoppningsviss snälla och tidvis arrogante(?) Mikael. Denne har ersatts av en inåtvänd, tystlåten och något sorgsen Mikael.

Det är en annan Mikael på skolan idag...

måndag 9 februari 2009

Måndagmorgon...

Såg solen för första gången på väldigt länge. Den struntade totalt i att det var måndagsmorgon och att allting ska vara skit. Den hånlog åt mina försök att tala den till rätta "Ingen sol på måndagsmornar!". Staplande fick jag ta mig till skolan med mössan nedragen som vilken neslig vampyr som helst. Jag var helt enkelt inte redo för sol idag. Utanför skolan möter jag den ständigt arbetande Andreas (var han ens hemma i helgen?). Tillsammans med den flitige bloggaren Tobbe (två inlägg bara i helgen) går vi i obestämd riktning mot vårt arbetsrum. Som vanligt har Kenta gjort kaffe men både han och Patrik har en smiley på schemat det vill säga de har lektion så de lyser med sin frånvaro. Ensam på rummet sitter den stackas hårt arbetande Stefan med några kaffefläckade prov. Just nu känns det som om Stefan är en splittra av sitt forna jag. Vad har hänt med den bloggande virtuosen som charmade oss alla bara för någon månad sedan? Stefan kom tillbaka!

Igår gick allting väldigt bra. Alltifrån mitt sedvanliga kapitalackumuleringsförsök till fotbollen.

Först vinner Atletico och hänger på racet om Champions Leauge platser sedan vinner Barcelona igen och är forfarande 12 poäng före Real som i sin tur är nio poäng före trean Sevilla. Real har trots sju raka vinser inte tagit in en enda poäng på Barca!!

Dessutom vann Osasuna i en härlig vintermatch i Pamplona mot Valencia. Vilket gör att mina gamla favoriter Osasuna ligger över nedflyttningsstrecket!


Imorgon är det val i Israel. Valet står främst mellan fyra partier. Kadima och Labour(arbetarpartiet) är de som har makten idag och låg bakom kriget mot Gaza. Deras främsta motståndare är två partier som vill vara ännu hårdare mot palestinierna. Likud under den gamle höken och premiärministern Netanyahu och det något otippade högerpartiet Yisrael Beitenu under Avigdor Liebermann. Dessa partier vill alltså gå hårdare åt palestinierna än dagens regering. Valet kan således vara ett val mellan pest och kolera men de olika alternativen är legio. Netanyahu vill enligt många bilda regering med Baraks labour för att mer eller mindre utrota Sarons skapelse Kadima som i mångt och mycket är en utbrytargrupp från just Likud och Labour. Dessutom finns det på grund av Israels låga spärr (1%) till riksdagen (knesset) ett antal småpartier som kan behövas när det är dags att bilda koalition, där finns det ultraortodoxa Shass och det finns till och med ett litet vänsterparti som arbetar för fred.

En positiv sak med valet är att vi till slut slipper Ehud Olmert som varit på dekis ända sedan Libanonkriget 2006.

fredag 6 februari 2009

Helg IV

Så är vi inne på dag tre utan Stefan... Saknaden är stor och vi känner oss alla lite vilsna. Emellertid har vi vuxit under det stora ansvaret. Kenta ser till att kaffet alltid serveras klockan 08:00 och i onsdags gjorde Patrik och Andreas kaffe tilllsammans. Det var ett stort ögonblick där vi kände att Stefan var med oss i anden.

Tomheten är dock alltid påträngande speciellt idag när Tobbe har sin "lediga" dag. Jag har flytt ner i filmrummet och kommer antagligen bara gå upp för fredagsfikat.

Annars flyter det på som vanligt. Volvo redovisar en förlust på 2,4 miljarder. Nåväl nu kan vi köpa en stjärna på google sky. Det blir inte bättre än så.


Trevlig helg.

onsdag 4 februari 2009

Kar

Så var vi här igen. Eller vi och vi, Stefan är sjuk och vi måste klara oss utan vår klippa idag. Det stora testet kommer under eftermiddagskaffet. Hur ska vi klara av det utan Stefans stränga men kärleksfulla ordergivande?
Vi känner oss nog alla lite rädda idag.

Nåväl dags att presentera min etta på literaturlistan:

1) Snö av Orhan Pamuk




Snö handlar om den turkiske poeten Ka och hans besök i den avlägsa staden Kars.
Han blir genast indragen i en militärkupp och får veta att han borde vara tacksam både mot militären ("utan oss hade skäggen skurit halsen av dig för länge sedan") och de religiösa ledarna ("utan oss hade du förlorat din kulturella identitet")
För Ka handlar det framförallt att få träffa och komma i säng med den sköna Ipek. Ka försöker själv att samla diverse politiska motsåndarna enbart för att få lite tid ensam med denne.

Jag hade en diskussion om Snö med min gamla rektor i Båstad. Han menade att Snö var lite för detaljerad för hans smak. Jag menar att det är just det som är det som gör boken så bra! På varje sida finns det något som får dig att skratta, på varje sida finns det en höjdare.

Idén till den politiska Snö ska ha varit att Pamuk ville visa sina västerländska läsare att det kan snöa i ett muslimskt land. Det som är lite sorgligt är att Pamuk sger sig inte vill skriva en till politisk bok.

Den slutliga listan:

1) Snö
2) A storm of Swords
3) The Man in the High Castle
4) Warda
5) American Psycho och Snabba Cash

måndag 2 februari 2009

III ac II ac Roger

Länge har jag suttit och funderat över denna min tredje plats. Då plats ett och två är tämligen givna har denna placering givit mig huvudbry. Böcker såsom Jonathan Franzens Corrections, Anna Karenina, Främlingen, Brott och Straff, Ecos Baudolino har snurrat runt i mitt stundtals febriga sinne (har Hobsbawm skrivit skönlitteratur?) Slutligen höll jag fast vid min första tanke.

Nummer tre är:

Phillip K Dicks”The Man in The High Castle”


Detta är en kontrafaktisk historia där Tyskland och Japan vunnit andra världskriget och delat upp USA mellan sig. Enbart här lockar boken till läsning och inte blir det sämre av att en av huvudpersonen en desillusionerad tysk som arbetar som spion och har ett svensk alias råkar för problem då han möter en japan som är inspirerad av den svenska hjältekungen Gustav II Adolf och har läst svenska.

Boken är emellertid så mycket mer än så. Det är en existentiell roman som utan tvivel går att jämföra med Sartre och Camus. Det finns dessutom inte en alternativ verklighet utan flera, tiden är kanske egentligen inte västerländsk linjär utan österländsk cirkulär.


Nummer två är:

George RR Martins ”A Storm of Swords”

Jag tycker att trean är den både mörkaste och bästa av Martins A song of Ice and Fire serie. Se mitt tidigare inlägg om denna.

Imorgon lär ettan snöa in...

Slutligen var det en stor sportdag igår. Den största händelsen var naturligtvis den episka kampen mellan Roger Federer och Rafael Nadal. Federer den gamle mästaren siktade på att nå Sampras 14 master titlar. Ömsom arrogant och ömsom nervös klarade han inte av att slå Nadal trots att denne bivis visade tröthetstecken. Nadal driver också Federer att spela mer på marginalrna. Han måste slå hårdare, svårare för att spela ut denne Herakles. Till slut gick det inte längre. Rafa vann sin första Australian Open och Federer har nu förlorat tre av tre finaler mot Nadal.

Efteråt kunde han inte hålla tillbaka tårarna då han möttes av två så motstridiga känslor såsom bitterhet och rörd.
Bitter över att återigen förlorat mot Nadal. Bitter över att inte nå sina 14 titlar över att tiden börjar gå emot honom. Rörd över publikens hyllningar, rörd över deras kärlek. Ett stort ögonblick med två av idrottens allra största. Det blir inte bättre än så.


Två mästare

Dagens andra stora händelse skedde i det stora landet i väster. Pittsburgh snuvade Arizona på titeln men roligast är ändå reklamfilmerna som visas i pausen (speciellt ölreklamerna). Det kostar ungefär 200 miljoner kr för en 30 sekunders snutt.

Till sist kan det noteras att Real haft en bra svit under sin nya tränare sex vinster i rad. Antal intagna poäng på Barca: Noll!!!