En får tacka (som vi säger i Norrland tror jag...)

Jag vill rikta ett tack till alla elever och personal på skolan för de stöd jag fått efter misshandeln jag råkade ut för i lördagsnatt (tydligen var Sveriges debacle tidigare under kvällen inte nog). Jag orkar inte beskriva händelsen ingående just nu, jag orkar överhuvudtaget inte skriva så mycket men min situation var lika hopplös som Dolons när han blev infångad av Diomedes och Odysseus, oavsett vad jag sa eller gav de som slagit ner mig från cykeln fortsatte de att sparka och slå mig.

Nåväl jag får vara tacksam över att Anna tvingade på mig en cykelhjälm för första gången på 15 år. Det hade kunnat gå riktigt illa. Just nu känner jag mig vid gott mod och hoppas att min positiva världsbild inte kommer att förändras.

När jag ännu är på gång så vill jag tacka alla som går på Humanus och ibland läser och kommentera denna blogg för ett trevligt och givande läsår. Ett grattis till er som tar studenten och ett på återseende till er som inte gör det. Jag kommer att fortsätta blogga tror jag men det kommer nog bli väldigt sporadisk nu under sommaren, vi behöver nog alla lite vila. Det är dags att gå ut och lukta på blommorna

Sommar! eller Arbeit Arbeit Arbeit IV?

Så har vi då slutligen nått juni månad även detta år och personligen pendlar humöret mellan sommarens lung och lättja samt terminslutets stress och pina. Nu på fredagen ska treornas betyg in (grattis till studenten! Det kan inte vara mycket jobb kvar för er nu...) Ettorna och tvåorna plågas naturligtvis ännu ett tag men även den mest uppgiftstyngda första eller andra ringaren måste numera kunna skåda ljuset i tunneln. Det är ju bara sju vanliga skoldagar kvar. Så grattis till ett kommande sommarlov!

Förutom rätta prov och sätta betyg så är det som alltid många andra aktiviteter den samvetsgranne gymnasieläraren måste ge sig i kast med. Allt från att spela volleyboll till att försöka planera de sista skälvande dagarna. Konsten att göra en rolig och givande lektion i ett redan betygsatt ämne är inte det lättaste, speciellt inte om du har hundra andra saker i huvudet.

Egentligen skulle detta inlägg handla om sport men jag har fått indikationer på att det är för mycket sport i detta forum så jag avstod idag. Det blev istället allmänt pladder något som passar årstiden.

Emmellertid måste jag bara förkunna min glädje över att Atletico får kvala till Champions Leuague, Osasuna klarar sig kvar och IFK Göteborg i princip redan är svenska mästare 2009. Dessutom Zlatan blev den första svensken att vinna skytteligan sedan Gunnar Nordahl och den temprementsfulle Söderling besegrade den odödlige Nadal och står nu i semifinal i min gamla favoritturnering franska öppna. Maj visade vara en underbar månad och nu är i sanning en bra tid att leva.

TRIOMF!!!!!!!

Kanske finns det trots allt en Gud...

Den heliga treeinigheten bestående av världens bästa fotbollspelare, en liten vampyr som blivit saligförklarad och fenomenet från Argentina har besegrat det mäktiga affärsimperiet Man U (sponsrat av konkursmässiga amerikanska bolag)

Det var inte ens en match det var en förnedring eller kanske en lektion? Vackert var det iaf. Det är som Xavi själv säger det handlar helt enkelt om fotboll. Inga konstigheter. Futball!!!



Barca, into your hands I comend my spirit

Ånyo en majdag i finanskrisens skugga

Befinner mig verkligen i valet och kvalet angående EU-valet. För att illustrera min ideoloiska irrfärd blev jag i ett amatörmässigt utformat test på Facebook vänsterpartist och i ett marginellt sett mindre amatörmässigt men likafullt ovetenskapligt test på DN fick jag plats i kristdemokraternas församling.

Partiernas intetsägande reklam och slogans "Europa för fredens skull", "Vi sätter jobben först", "För Sveriges bästa" gör inte saken bättre. Toppnamnen på listorna imponerar inte heller.

Då toppnamen inte imponerar och i vilket fall som helst kommer få sin välbetalda plats i Bryssel/Strassbourg förutom möjligen kristdemokratern har jag försökt att hitta någon person längre ner på listorna vars åsikter någorlunda stämmer överens med mina. Än så länge befinner jag mig i valet och kvalet inte blir det enklare av att personen jag röstade på 1999 dog inom ett år och personen jag röstade på 2004 blev bortkryssad av en EU-motståndare. Kan det vara så att min röst ger mottagaren det onda ögat? Ska jag isåfall rösta på någon jag inte gillar?

Russiovision

Ja, jag ser ibland på eurovision. Jag följer det inte alltid men som samhällsnörd med suspekt musiksmak tycker jag att det är rätt kul att uppleva den kulturella potpurrin.

I år äger spektaklet rum i Moskva och redan innan tävlingen har Georgiens osubtila "We Don't Wanna Put In" satt eurovision på den politiska kartan.

Höjdpunkten i gårdagens semifinal var pausshowen där Rysslands nygamla stormaktsambitioner visades upp. Det började med det gågna årets framgångar, segrar i Uefacupen, Hockey-VM och Miss World. Smakfullt nog lämnades Georgienkriget utanför triumftåget. Sedan tog armékören över och sjöng klassiker ackompanjerat till diverse kosacker och balettdansörer. Den storvulstiga stormakten var tillbaka. Det hela avslutades med det kommersiella succeparet t.A.T.u (ett marknadsföringsunder) på sitt nonchalanta sätt framförde deras hit "Not gonna get us". tillsammans med armékören. Vilket budskap till den övriga världen....


t.A.T.u

Vilka låtar var då bäst? Som vanligt Turkiet och Armenien

Till Tobbe och Christoffer

Det finns mycket att skriva om rörande helgens La Liga.

Reals genomklappning, Barcelonas snopna triumftåg på camp nou, eller varför inte Atleticos heroiska upphämtning från 0-2 med en man mindre till 3-2?

Själv stängde jag av tv:n i vredesmod efter första halvlek då jag trodde att det stod 0-3 till Espanyol mot ett andefattiga Atletico. Barcas tapp i sista minuten må ha varit poetisk rättvist men icke desto mindre tungt, nu måste vi vänta en till vecka, hade redan gjort att helgens personliga framgångar och goda humör vänts till indignation. Atleticos första halvlek förvandlade indignationen till ursinne. Efter att förbannat Atletico blev jag åter inropad till tv:n när det plötsligt stod 1-2. En halvtimme och en missad offside senare var triumfen ett faktum. Nu har Atletico helt plötsligt grepp om den sista champ league platsen inför det hyperheta mötet mot Valencia. Vilken skillnad mot 2004 då jag tillsammans med bror och far på plats såg Atletico spela noll noll mot Espanyol då matchens höjdpunkt var Torres missade straff. Ödets hjul rullar vidare. På onsdag är det dags för Barcas första titel av tre detta år.


Hjälte

Hiddinks Hybris

Guus Hiddink hade tagit sig an och lyckats få ytterligare ett fotbollslag att bli en framgångssaga att lägga till triumfer såsom Sydkorea, Australien och Ryssland och ikväll var Barca totalt utmanövrerade. Skulle den nesliga historien upprepa sig? Barca utslaget med 0-0 0-1 och Man U- Chelesa i final.

Ett tafatt och ofarligt Barca som kan illustreras av den övertände Alves och dennes ballonginlägg.

Ett tungt, skärpt och farligt Chelsea som kan personifieras av en urstark Drogba.
Chealses frilägen övertrumfades endast av deras presumtiva straffar och sedan visas Abidal ut. Allt var förlorat, alla som älskar Barca grät. Sedan ett hopp. Hiddink får hybris och byter ut sin enda riktigt farliga forward Didier Drogba. Istället för 2-0 får Iniesta sitt läge. Ett ögonblicks briljans och den engelska hegemonin är bruten.

Memento Mori

Guus Hiddink är inte Gud men den lille vampyren är kung!

Triomf