Skolan är i gång igen och nyheten om att CC-House gått i konkurs har fått oss alla att bli chockade. "Galenskap" var kanske den bästa beskrivningen av det.
Förutom den vanliga sorgen att inte längre vara fri tror jag att de flesta av oss ändå tycke att det ändå är rätt kul att vara tillbaka, sedan är det inte så långt kvar till sportlovet..
Igår samlades för övrigt USA´s största hjärnor(?) för en liten lunch
torsdag 8 januari 2009
söndag 4 januari 2009
Nytt år nya bloggar?
Efter att ha tillbringat julveckan uppe i Umeå är jag sedan årsskiftet tillbaka i det nu rätt så kalla Lund. Förutom att ha ägnat helgen åt att umgås med släkt har jag även hunnit med att läsa ett par böcker. Fru fortuna gav mig via gåvor möjligheten att läsa de senaste alstren av Hobsbawm (On Empire) och Englund (Stridens skönhet och sorg). Två författare som jag ju redan hyllade för någon vecka sedan. Den första boken är en i huvudsak jämförelse av dagens USA och det brittiska 1800-tals imperiet en jämförelse som visar sig halta betänkligt och det andra en skildring av första världskriget från 19 olika individer som var med om det. Behöver jag nämna att båda böckerna var strålande?
Julafton i Umeå 2008
Jag har även läst eller snarare hört Håkan Nessers Berättelsen om Herr Roos. Vanligtvis läser jag inte speciellt mycket deckare men brukar göra ett undantag för Nesser som dels skriver bra (han är ju gammal gymnasielärare i svenska) och även har en del att berätta förutom själva mordgåtan. Tyvärr var inte denna bok lika intressant som de två tidigare i barbarotti serien (Människa utan hund och En helt annan historia). Jag har också nyligen avslutat Pär Nuders rätt så roliga självbiografi (Stolt men inte nöjd). En recensent tyckte att boken borde heta (stolt men ganska bitter) och kanske är det så. Att som finansminister offentligt bli desavuerad som ”den unge Nuder” av sin gamla kompanjon Göran Persson kan inte vara kul och inte heller att bli utmanövrerad av Mona Salin. Själv trivdes jag ypperligt under 1996-2002 när Sverige styrdes av firma Persson-Nuder (statssekreterare) och har alltid tyckt att Nuder varit något underskattad kanske framförallt i vänsterkretsar.
"Den unge Nuders vackra anlete"
En intressant del av Nuders bok är Sveriges roll i fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina 2000 (innan den lika famösa som fruktlösa dito på Camp David samma år). Nuder var inte bara delaktig i dessa utan har ett särskilt förhållande till Israel då hans bäste vän är just Israel. Nuder beskiver den religiösa (och för många sekulariserade svenskar svårförklariga) dragningskraften i Jerusalem. Jag har själv känt den då jag besökte staden just samtidigt som ovan nämnda fredsförhandlingar i Camp David. Då dessutom staden blivit ännu mer religiöst präglad sedan dess (fler ultraortodoxa judar flyttar in medan de sekulariserade israelerna rör sig mot Tel Aviv) måste staden vara en väldig märkvärdig upplevelse just nu. Studiebesök är i vår?
Året slutade och började just med den eviga konflikten mellan just israeler och palestinier, denna gång främst mellan Hamas och Israel. Några israeler och många palestinier får sätta livet till i denna tragiska spiral. Vems är felet? Vilka är de goda och onda i denna konflikt? Det är faktiskt precis som Nuder skriver. Båda har rätt! Utifrån vems synvinkel du argumenterar kan du komma fram till att ”vi” har rätt. Det är just det som är problemet i hela denna konflikt. Sedan finns det naturligtvis en enorm mängd olika aktörer och förutsättningar som hela tiden komplicerar det hela. Jag har inte plats eller ork för att redogöra hela konflikten och detta är väl inte heller forumet för det (finns det intresse prata med er samhälls- och /eller historielärare). Däremot kan det noteras att båda har rätt (till viss del) även i denna senaste kraftmättning. När Barak Obama besökte Israel i juni sade han ”If somebody was sending rockets into my house where my daughters sleep at night, I am going to do all in my power to stop that. And I would expect Israelis to do the same thing” Obama är för övrigt stark Israelanhängare även om denne inte nämnde Israel som en av de USA´s tre viktigaste allierade på en fråga (vilket han snart fick ångra i det extremt Israelvänliga USA). Just detta använder Israel som argument: Vad hade du gjort om någon skickade raketer mot dig och dessutom säger att du inte har något existensberättigande? Vilket i sig är ett bra argument vad hade en svensk regering gjort om Danmark började beskjuta Sverige med raketer och sa att Sverige borde förintas (liknelsen haltar Pehr Gahrton använder i dagens Sydsvenskan istället hade du bombat ett hus i Malmö bara för att ta ut en mördare, även denna jämförelse missar sitt mål men illustrerar hur lätt det är att misstolka varandra).
Gaza 2009
Nu är ju sanningen lite mer komplicerat än så. Israel har isolerat Gazaremsan från omvärlden vilket gör att befolkningen lider oerhört så Hamas kan hävda att de är de som blir anfallna av Israel. Att sedan Israels attack har mer med valkampanj (val i februari regeringen med Kadima och arbetarpartiet i spetsen måste visa sig tuffa för att ha en chans mot högerpartiet Likud, anfallet mot Gaza har redan visat sig ge resultat) och att visa att de fortfarande trots debaclet i Libanonkriget 2006 är att räkna med är en annan sak. Hur det hela slutar är svårt att sia om. Israel kan knappast ockupera hela Gazaremsan men kan kanske förhandla fram ett för Israel förmånligt fredsavtal med ett isolerat och kanske till slut stukat Hamas? Eller så blir det liksom 2006 en triumf för fienden (då Hizbollah nu Hamas), Hamas situation är dock något sämre än Hizbollah, hur mycket sämre är svårt att säga men den som lever får se. För att följa utvecklingen rekommenderar jag Nathan Schachars krönikor på Dn.se eller varför inte Al-Jazeera alternativt Jerusalem Post
Fortsatt trevligt lov
Julafton i Umeå 2008
Jag har även läst eller snarare hört Håkan Nessers Berättelsen om Herr Roos. Vanligtvis läser jag inte speciellt mycket deckare men brukar göra ett undantag för Nesser som dels skriver bra (han är ju gammal gymnasielärare i svenska) och även har en del att berätta förutom själva mordgåtan. Tyvärr var inte denna bok lika intressant som de två tidigare i barbarotti serien (Människa utan hund och En helt annan historia). Jag har också nyligen avslutat Pär Nuders rätt så roliga självbiografi (Stolt men inte nöjd). En recensent tyckte att boken borde heta (stolt men ganska bitter) och kanske är det så. Att som finansminister offentligt bli desavuerad som ”den unge Nuder” av sin gamla kompanjon Göran Persson kan inte vara kul och inte heller att bli utmanövrerad av Mona Salin. Själv trivdes jag ypperligt under 1996-2002 när Sverige styrdes av firma Persson-Nuder (statssekreterare) och har alltid tyckt att Nuder varit något underskattad kanske framförallt i vänsterkretsar.
"Den unge Nuders vackra anlete"
En intressant del av Nuders bok är Sveriges roll i fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina 2000 (innan den lika famösa som fruktlösa dito på Camp David samma år). Nuder var inte bara delaktig i dessa utan har ett särskilt förhållande till Israel då hans bäste vän är just Israel. Nuder beskiver den religiösa (och för många sekulariserade svenskar svårförklariga) dragningskraften i Jerusalem. Jag har själv känt den då jag besökte staden just samtidigt som ovan nämnda fredsförhandlingar i Camp David. Då dessutom staden blivit ännu mer religiöst präglad sedan dess (fler ultraortodoxa judar flyttar in medan de sekulariserade israelerna rör sig mot Tel Aviv) måste staden vara en väldig märkvärdig upplevelse just nu. Studiebesök är i vår?
Året slutade och började just med den eviga konflikten mellan just israeler och palestinier, denna gång främst mellan Hamas och Israel. Några israeler och många palestinier får sätta livet till i denna tragiska spiral. Vems är felet? Vilka är de goda och onda i denna konflikt? Det är faktiskt precis som Nuder skriver. Båda har rätt! Utifrån vems synvinkel du argumenterar kan du komma fram till att ”vi” har rätt. Det är just det som är problemet i hela denna konflikt. Sedan finns det naturligtvis en enorm mängd olika aktörer och förutsättningar som hela tiden komplicerar det hela. Jag har inte plats eller ork för att redogöra hela konflikten och detta är väl inte heller forumet för det (finns det intresse prata med er samhälls- och /eller historielärare). Däremot kan det noteras att båda har rätt (till viss del) även i denna senaste kraftmättning. När Barak Obama besökte Israel i juni sade han ”If somebody was sending rockets into my house where my daughters sleep at night, I am going to do all in my power to stop that. And I would expect Israelis to do the same thing” Obama är för övrigt stark Israelanhängare även om denne inte nämnde Israel som en av de USA´s tre viktigaste allierade på en fråga (vilket han snart fick ångra i det extremt Israelvänliga USA). Just detta använder Israel som argument: Vad hade du gjort om någon skickade raketer mot dig och dessutom säger att du inte har något existensberättigande? Vilket i sig är ett bra argument vad hade en svensk regering gjort om Danmark började beskjuta Sverige med raketer och sa att Sverige borde förintas (liknelsen haltar Pehr Gahrton använder i dagens Sydsvenskan istället hade du bombat ett hus i Malmö bara för att ta ut en mördare, även denna jämförelse missar sitt mål men illustrerar hur lätt det är att misstolka varandra).
Gaza 2009
Nu är ju sanningen lite mer komplicerat än så. Israel har isolerat Gazaremsan från omvärlden vilket gör att befolkningen lider oerhört så Hamas kan hävda att de är de som blir anfallna av Israel. Att sedan Israels attack har mer med valkampanj (val i februari regeringen med Kadima och arbetarpartiet i spetsen måste visa sig tuffa för att ha en chans mot högerpartiet Likud, anfallet mot Gaza har redan visat sig ge resultat) och att visa att de fortfarande trots debaclet i Libanonkriget 2006 är att räkna med är en annan sak. Hur det hela slutar är svårt att sia om. Israel kan knappast ockupera hela Gazaremsan men kan kanske förhandla fram ett för Israel förmånligt fredsavtal med ett isolerat och kanske till slut stukat Hamas? Eller så blir det liksom 2006 en triumf för fienden (då Hizbollah nu Hamas), Hamas situation är dock något sämre än Hizbollah, hur mycket sämre är svårt att säga men den som lever får se. För att följa utvecklingen rekommenderar jag Nathan Schachars krönikor på Dn.se eller varför inte Al-Jazeera alternativt Jerusalem Post
Fortsatt trevligt lov
måndag 22 december 2008
Mot ljusare tider...
Frid,
Från och med igår går vi mot ljusare tider. Redan i lördags kväll kunde vi glädja oss åt ännu en Atletico seger denna gång borta mot Espanyol. Efter ett tidigt mål såg det säkert ut men sedan spelade Atletico alltför tafatt och Espanyol kunde kvittera. Det var nära att lördagen slutade i moll men till slut kunde ”Kun” Agüero den otroliga talangen som fortfarande är något otymplig framför mål slutligen sätta in den på sin andra retur. Skickligt framspelad av den franske inhopparen fransmannen Florent Sinama-Pongolle. Atletico ligger nu trea efter det målsnåla Sevilla (0-0 mot Mallorca i ett sömnpiller igår)och suveräna Barcelona (sju raka bortasegrar) Livet är underbart.
Manchester United vann för övrig klubblags-VM. Trots en man mindre slog de Liga de Quito i finalen. Livet är skit.
Tidigare under lördagen blev det klart att Horace Engdahl träder tillbaka som Svenska Akademins ständiga sekreterare (”Äntligen!”) och ersätts av en av mina absoluta favoritförfattare Peter Englund. Vilket tyvärr innebär att den gode Englund knappast kommer att kunna producera några böcker den närmaste tiden. Livet blev plötsligt lite fattigare för alla oss som väntar på att han ska slutföra sin 1600-tals trilogi. Det positiva är att Englund kanske äntligen har tillräckligt med tyngd att driva fram ett nobelpris till den numera 91-årige Hobsbawm (se min blogg 25 november). Det börjar bli dags att ge mannen fick Englund själv har skrivit ”Till och med när han misslyckas är han strålande. Karln borde få Nobelpriset.” Det var elva år sedan, det dags att leverera nu Peter! Hobsbawm verkar visserligen liksom de flesta historiker vara seglivad men tiden börjar onekligen rinna ut. Livet kan kanske bli underbart.
Kun
Englund
Hobsbawm
Detta är sista dagen på jobbet. Måndagen är denna vecka både början och slutet på arbetsveckan (måndagsångest på förmiddagen och helgstämning på eftermiddagen?). För att inte tappa tisdagskänslan så tar jag ett flyg som går 06.20 imorgon (senaste check-in 05.50). Det återstor att se om det händer något på bloggen under jullovet men vem vet jag kanske inte kan hålla fingrarna borta....
Vale..
Från och med igår går vi mot ljusare tider. Redan i lördags kväll kunde vi glädja oss åt ännu en Atletico seger denna gång borta mot Espanyol. Efter ett tidigt mål såg det säkert ut men sedan spelade Atletico alltför tafatt och Espanyol kunde kvittera. Det var nära att lördagen slutade i moll men till slut kunde ”Kun” Agüero den otroliga talangen som fortfarande är något otymplig framför mål slutligen sätta in den på sin andra retur. Skickligt framspelad av den franske inhopparen fransmannen Florent Sinama-Pongolle. Atletico ligger nu trea efter det målsnåla Sevilla (0-0 mot Mallorca i ett sömnpiller igår)och suveräna Barcelona (sju raka bortasegrar) Livet är underbart.
Manchester United vann för övrig klubblags-VM. Trots en man mindre slog de Liga de Quito i finalen. Livet är skit.
Tidigare under lördagen blev det klart att Horace Engdahl träder tillbaka som Svenska Akademins ständiga sekreterare (”Äntligen!”) och ersätts av en av mina absoluta favoritförfattare Peter Englund. Vilket tyvärr innebär att den gode Englund knappast kommer att kunna producera några böcker den närmaste tiden. Livet blev plötsligt lite fattigare för alla oss som väntar på att han ska slutföra sin 1600-tals trilogi. Det positiva är att Englund kanske äntligen har tillräckligt med tyngd att driva fram ett nobelpris till den numera 91-årige Hobsbawm (se min blogg 25 november). Det börjar bli dags att ge mannen fick Englund själv har skrivit ”Till och med när han misslyckas är han strålande. Karln borde få Nobelpriset.” Det var elva år sedan, det dags att leverera nu Peter! Hobsbawm verkar visserligen liksom de flesta historiker vara seglivad men tiden börjar onekligen rinna ut. Livet kan kanske bli underbart.
Kun
Englund
Hobsbawm
Detta är sista dagen på jobbet. Måndagen är denna vecka både början och slutet på arbetsveckan (måndagsångest på förmiddagen och helgstämning på eftermiddagen?). För att inte tappa tisdagskänslan så tar jag ett flyg som går 06.20 imorgon (senaste check-in 05.50). Det återstor att se om det händer något på bloggen under jullovet men vem vet jag kanske inte kan hålla fingrarna borta....
Vale..
fredag 19 december 2008
God Jul
Efter en trevlig jullunch är det så dags för den flitige eleven att ta jullov!
För den flitige läraren väntar det möten och annat smått och gott.
En julklapp till oss alla är kommande champions leauge matcher, eller vad sägs om följande åttondelsfinaler:
Chelsea vs. Juventus.
Lyon vs. Barcelona.
Real Madrid vs. Liverpool.
Arsenal vs. Roma.
Inter vs. Manchester United.
Det finns ett liv äen efter jullovet!
God Jul osv...
För den flitige läraren väntar det möten och annat smått och gott.
En julklapp till oss alla är kommande champions leauge matcher, eller vad sägs om följande åttondelsfinaler:
Chelsea vs. Juventus.
Lyon vs. Barcelona.
Real Madrid vs. Liverpool.
Arsenal vs. Roma.
Inter vs. Manchester United.
Det finns ett liv äen efter jullovet!
God Jul osv...
torsdag 18 december 2008
Anno Domini 2008
Så närmar vi oss ånyo ett årsskifte. Vi går snart mot ljusare tider igen, vintersolståndet infaller redan den 21:a. Personligen gillar jag nyår. Det blir en slags nystart. Mikael Westin anno 2009 är en person med nya möjligheter än den gamle något tråkige Mikael Westin anno 2008. Nu är det kanske ingen återfödelse men jag tycker att det är ett bra tillfälle att tänka igenom det år som varit och fundera på om det är något som skulle göra att man trivs bättre nästa år. Det kan vara allt ifrån att lägga ner mer tid på vissa fritidsintressen till att endast försöka njuta mer av livet mer.
Som alltid är det vanskligt att skriva någon slags årskrönika innan året är slut. Saker och ting kan ju faktiskt hända i slutet av året exempelvis tsunamin 26 december 2004, avrättningen av Saddam Hussein 30 december 2006 eller en jordbävning i Skåne 16 december 2008 (för att inte prata om Stefans kaffemiss 18 december 2008). Men jag ska i alla fall försöka skriva något om året som har gått ur ett personligt perspektiv. Jag kan naturligtvis inte ta med alla årets händelser så jag missar en hel del. Ni får läsa om Thailands politiska kriser, upploppen i Grekland, terrordåden i Mumbai och cyklonen Nagris får leta information på annat håll.
Personligen har 2008 varit ett händelserikt år. Jag har gift mig (samma dag som min blivande fru blev påkörd), bytt jobb (ja det är faktiskt sant jag började arbeta här först den 21 januari i år), fyllt 30 (nu börjar utförsbacken på allvar), rest en del och upptäckt platser som Oman och Las Vegas samt haft en del tvättider för att inte tala om alla dessa kaffekoppar. För mig har det varit ett mycket bra år (det kanske inte blir bättre än så här?).
Vinter i Dhofar
I världen har det hänt en hel del både positivt som negativt. Valet av den förste afro-amerikanske presidenten i Barack Obama (the first luo-president!) som dessutom är en mycket smart och öppen person till skillnad från den nuvarande presidenten. Nackdelen är naturligtvis att varken europeiska politiker eller svenska samhällslärare kan vinna billiga poänger på Bushs inkompetenta person. Tyvärr kan Obamas presidentskap omintetgöras av årets riktigt stora nyhet det vill säga den finansiella krisen som kommer att visa sitt fula tryne alltmer under 2009. En kris som kan förstöra många människors liv och kanske till och med vårt sätt att leva även om jag inte tror att vårt kapitalistiska system kan går under och ersätts med något annat (vad skulle det i så fall vara?). Däremot kommer vi att se en tid av större statlig inblandning, det återstor emellertid att se om det anti-statliga skuldtyngda USA kan klara av det. För mer om USA och Obama se Kajsas blogg
Time for crisis managment...
Förutom höstens stora nyheter (USA-valet var visserligen en nyhet hela 2008, vem minns inte Obamas vinst i det iskalla Iowa den tredje januari?) har Ryssland återigen gett sig in i världspolitiken på allvar i och med sin attack mot Georgien i somras. Vem som bär skulden till detta krig är svårt att sia om men ingen kan väl på allvar hävda att den georgiske presidenten Saakasjvili spelade sina kort på ett bra sätt. För mer om Ryssland och Georgien se Alexanders blogg Detta krig plus de övriga stora nyheterna har gjort att det landet som på förhand skulle dominera nyhetsflödet, Kina, har kommit i skymundan. 2008 (råttans år) skulle ju verkligen bli Kinas år. OS skulle bli Kinas stora manifestation, Kinas triumf. Nu blev det inte riktigt så, här i Sverige och i övriga västvärlden fördes istället mer eller mindre propaganda emot Kina. Dessutom var jordbävningen i Sichuan i våras smolk i glädjebägaren. Emellertid står vi och faller med Kina och det terrordrabbade Indien (ni vet landet med raketer och stor fattigdom) och vi får verkligen hoppas på en fredlig utveckling i dessa länder som hade haft stora utmaningar utan den stora finanskrisen hängande över deras huvuden som ett damoklessvärd.
Storhetstid att vänta?
Även vi i Sverige är drabbade, varsel i princip varje dag och nu ligger vår bilindustri i vågskålen. 2009 kommer att bli ett tufft ekonomiskt år och det faktum att oppositionen slutligen gått samman gör varken till eller från. Överlag så är Sverige i mångt och mycket beroende på beslut som fattas i London, Paris, Washington och så vidare. Obama, Brown, Hu och Sarkozy är viktigare än Reinfeldt, Sahlin och Borg. Jag har personligen inte märkt av krisen här i min trygga Humanusborg förutom
att det är rea under julrushen och att börsen tapppat över 40 % i år men under 2009 kommer det nog att bli betydligt tydligare.
2009 blir annars på många sätt likt andra år även om Slovakien till skillnad mot Sverige och Island går med i eurosamarbetet. Vi kommer som alltid sträva efter att leva ett behagligt liv. Vi sover, vi äter samt arbetar för att få ihop pengar till mat och hyra och tiden emellan försöker vi att roa oss.
Hot såsom finanskris och global uppvärmning (även om 2008 blev ett av de kallaste åren på länge) skuggar vår vardag samtidigt som vi materiellt sätt aldrig haft det bättre än vad vi har nu. Kanske blir det aldrig bättre än så här?
Hoc opus, hic labor est
"Det är konst, det är vedermöda"
Som alltid är det vanskligt att skriva någon slags årskrönika innan året är slut. Saker och ting kan ju faktiskt hända i slutet av året exempelvis tsunamin 26 december 2004, avrättningen av Saddam Hussein 30 december 2006 eller en jordbävning i Skåne 16 december 2008 (för att inte prata om Stefans kaffemiss 18 december 2008). Men jag ska i alla fall försöka skriva något om året som har gått ur ett personligt perspektiv. Jag kan naturligtvis inte ta med alla årets händelser så jag missar en hel del. Ni får läsa om Thailands politiska kriser, upploppen i Grekland, terrordåden i Mumbai och cyklonen Nagris får leta information på annat håll.
Personligen har 2008 varit ett händelserikt år. Jag har gift mig (samma dag som min blivande fru blev påkörd), bytt jobb (ja det är faktiskt sant jag började arbeta här först den 21 januari i år), fyllt 30 (nu börjar utförsbacken på allvar), rest en del och upptäckt platser som Oman och Las Vegas samt haft en del tvättider för att inte tala om alla dessa kaffekoppar. För mig har det varit ett mycket bra år (det kanske inte blir bättre än så här?).
Vinter i Dhofar
I världen har det hänt en hel del både positivt som negativt. Valet av den förste afro-amerikanske presidenten i Barack Obama (the first luo-president!) som dessutom är en mycket smart och öppen person till skillnad från den nuvarande presidenten. Nackdelen är naturligtvis att varken europeiska politiker eller svenska samhällslärare kan vinna billiga poänger på Bushs inkompetenta person. Tyvärr kan Obamas presidentskap omintetgöras av årets riktigt stora nyhet det vill säga den finansiella krisen som kommer att visa sitt fula tryne alltmer under 2009. En kris som kan förstöra många människors liv och kanske till och med vårt sätt att leva även om jag inte tror att vårt kapitalistiska system kan går under och ersätts med något annat (vad skulle det i så fall vara?). Däremot kommer vi att se en tid av större statlig inblandning, det återstor emellertid att se om det anti-statliga skuldtyngda USA kan klara av det. För mer om USA och Obama se Kajsas blogg
Time for crisis managment...
Förutom höstens stora nyheter (USA-valet var visserligen en nyhet hela 2008, vem minns inte Obamas vinst i det iskalla Iowa den tredje januari?) har Ryssland återigen gett sig in i världspolitiken på allvar i och med sin attack mot Georgien i somras. Vem som bär skulden till detta krig är svårt att sia om men ingen kan väl på allvar hävda att den georgiske presidenten Saakasjvili spelade sina kort på ett bra sätt. För mer om Ryssland och Georgien se Alexanders blogg Detta krig plus de övriga stora nyheterna har gjort att det landet som på förhand skulle dominera nyhetsflödet, Kina, har kommit i skymundan. 2008 (råttans år) skulle ju verkligen bli Kinas år. OS skulle bli Kinas stora manifestation, Kinas triumf. Nu blev det inte riktigt så, här i Sverige och i övriga västvärlden fördes istället mer eller mindre propaganda emot Kina. Dessutom var jordbävningen i Sichuan i våras smolk i glädjebägaren. Emellertid står vi och faller med Kina och det terrordrabbade Indien (ni vet landet med raketer och stor fattigdom) och vi får verkligen hoppas på en fredlig utveckling i dessa länder som hade haft stora utmaningar utan den stora finanskrisen hängande över deras huvuden som ett damoklessvärd.
Storhetstid att vänta?
Även vi i Sverige är drabbade, varsel i princip varje dag och nu ligger vår bilindustri i vågskålen. 2009 kommer att bli ett tufft ekonomiskt år och det faktum att oppositionen slutligen gått samman gör varken till eller från. Överlag så är Sverige i mångt och mycket beroende på beslut som fattas i London, Paris, Washington och så vidare. Obama, Brown, Hu och Sarkozy är viktigare än Reinfeldt, Sahlin och Borg. Jag har personligen inte märkt av krisen här i min trygga Humanusborg förutom
att det är rea under julrushen och att börsen tapppat över 40 % i år men under 2009 kommer det nog att bli betydligt tydligare.
2009 blir annars på många sätt likt andra år även om Slovakien till skillnad mot Sverige och Island går med i eurosamarbetet. Vi kommer som alltid sträva efter att leva ett behagligt liv. Vi sover, vi äter samt arbetar för att få ihop pengar till mat och hyra och tiden emellan försöker vi att roa oss.
Hot såsom finanskris och global uppvärmning (även om 2008 blev ett av de kallaste åren på länge) skuggar vår vardag samtidigt som vi materiellt sätt aldrig haft det bättre än vad vi har nu. Kanske blir det aldrig bättre än så här?
Hoc opus, hic labor est
"Det är konst, det är vedermöda"
onsdag 17 december 2008
Inställt
Dagens blogginlägg är inställt på grund av rättningsarbete.
Jag ber om ursäkt men utlovar en riktigt stor blogg imorgon.
Annars är allt bra, vi sitter här med vårt kaffe och mår bra.
Stefan har nu slutfört ett av årets viktigaste uppdrag. Alltid kaffe kl.08.00 på onsdagar. Alltid kaffe kl. 08:00 på onsdagar. Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar. Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar. AAAAAAAAAAALLLLLLLLLLLLTTTTTTTTTTTTIIIIIIIIIIIIDDDDDDDDDDDD
Vi träder nu in i årets mörkaste vecka men sedan går vi mot ljusare tider...
Själv går jag idag på halvfart det medges men vad annat att kräva det var ju tisdag igår.
Jag ber om ursäkt men utlovar en riktigt stor blogg imorgon.
Annars är allt bra, vi sitter här med vårt kaffe och mår bra.
Stefan har nu slutfört ett av årets viktigaste uppdrag. Alltid kaffe kl.08.00 på onsdagar. Alltid kaffe kl. 08:00 på onsdagar. Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar. Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar.Alltid kaffe kl: 08:00 på onsdagar. AAAAAAAAAAALLLLLLLLLLLLTTTTTTTTTTTTIIIIIIIIIIIIDDDDDDDDDDDD
Vi träder nu in i årets mörkaste vecka men sedan går vi mot ljusare tider...
Själv går jag idag på halvfart det medges men vad annat att kräva det var ju tisdag igår.
tisdag 16 december 2008
One of those days one of those Tuesdays
Efter det sedvanligt stärkande måndagsmötet och arbetsdag till 18.00 är det dags för ytterligare en tisdag. Jag vaknar inte på grund av någon jordbävning, däremot spydde min katt (kanske på grund av jordbävningen?). Nåväl jag gick inte upp och tog hand om det så jag kan inte beklaga mig alltför mycket.
Tisdagen rullar på med all dessa lektioner; alla dessa prov, studiebesök och repetitioner inför prov. Vilken sadistisk lärare lägger prov sista veckan före jullovet?
Vi saknar som alltid Tobbe på tisdagarna, han finns med oss i tankarna men är inte här just nu men imorgon är det onsdag och då är vi ännu ett steg närmare jullovet. Det är bara att hålla ut vi börjar alla känna oss lite slitna men snart blir det ju faktiskt ett lov vare sig vi älskar eller hatar denna högtid. Vare sig man firar den hedniska, kristna eller kommersiella julen så är det bara att acceptera nu är vi där.
Nej dags för dagens sista lektion. Sedan vankas det ett trevligt historieprov…
Till sist är jag djupt imponerad över Stefanslektionsplaering inför hans 14.30 lektion.
Tisdagen rullar på med all dessa lektioner; alla dessa prov, studiebesök och repetitioner inför prov. Vilken sadistisk lärare lägger prov sista veckan före jullovet?
Vi saknar som alltid Tobbe på tisdagarna, han finns med oss i tankarna men är inte här just nu men imorgon är det onsdag och då är vi ännu ett steg närmare jullovet. Det är bara att hålla ut vi börjar alla känna oss lite slitna men snart blir det ju faktiskt ett lov vare sig vi älskar eller hatar denna högtid. Vare sig man firar den hedniska, kristna eller kommersiella julen så är det bara att acceptera nu är vi där.
Nej dags för dagens sista lektion. Sedan vankas det ett trevligt historieprov…
Till sist är jag djupt imponerad över Stefanslektionsplaering inför hans 14.30 lektion.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)